onsdag 25 maj 2011

Køpenhavn er meget godt

 SPISE MORS
KETOFFELSELED!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Det är allmänt känt att vi i SPJO1C har varit på besök i Köpenhamn. Vi började med att ta oss till centralen i Malmö. Av en generös Pia Jagrelius fick vi tur- och retur biljetter som skulle komma att ta oss både fram och tillbaka över sundet. Det var först efter att vi anlänt till Danmark, och tagit oss till en cykeluthyrning, som vi frågade oss själva: vem ska bli vår dansk?
     Som givna från himlen anlände två danskar till vår grupps förfogande. Vår grupp bestod då av klassens hjältar: Gustaf, Anton och Karl (och så får vi inte glömma våra danskar). Ibland hade vi en del problem med kommunikationen med danskarna, men när de talade långsamt gick det att förstå. Vi fick två tjejer som till en början var ganska osociala, men efter ett tag släppte de loss, och visade oss tom. platser som de andra inte fick uppleva. Detta tyckte vi var ett roligt initiativ som satte prägel på vår vistelse i Danmark. Vi konverserade mer när vi promenerade, men när vi cyklade runt och fotograferade satt danskarna bara och tittade på.
     Dagen bestod av olika cykelturer som tog oss förbi stora områden och sevärdheter. Exempelvis besökte vi det berömda Kristiania, vilket var en intressant upplevelse. Vi fick beskåda gatukonst utan dess like som ingen av oss sett förut. Lägenheter, hus, staket och diverse saker utsmyckade med målningar vilket skapade en väldigt unik och skön “look” i staden. Vi tyckte tyvärr det var lite tråkigt att man inte fick fånga ögonblicken på bild då kamera var strikt förbjudet.
     Som uppgift hade vi att fotografera olika byggnader och platser. Exempelvis Rådhusplatsen, Den lille Havfrue, Ströget, Nyhavn (H.C. Andersens hus), Rundetorn (som låg mitt i centrum och hade en fantastisk utsikt över hela Köpenhamn). Varje ställe hade sin egen charm, och vi hade ingen aning om att Köpenhamn hade så många sevärdheter.




Krönika av Karl Barwe Paul, Gustaf Linnerborg och Anton Ivehed.

Emma, Rebecca & Eldina

Du som besöker Köpenhamn får inte missa Nyhavn.
        Nyhavn är ett populärt område, i centrala Köpenhamn, med flertal restauranger, uteserveringar och även barer. Stället är väldigt avslappnat och framförallt mysigt att vara på under sommaren. En härlig sommardag är det lägligt att ta sig en promenad längs med Nyhavns kanal och sedan slå sig ner på en av de flera uteserveringar. Framåt kvällen brukar folket på restaurangerna och uteserveringarna dra sig till någon av Nyhavns alla pubar och fortsätta festen där.


-    Nyhavn var ett populärt område bland konstnärer och författare. Författaren H. C Andersen bodde en kort tid av sitt liv i Nyhavn. Det var under denna period han skrev sin första sagobok.

Amalienborg

Vanligtvis bor den kungliga familjen på Christiansborgs slott, men under vintern brukar den danska kungafamiljen vistas i Ameliaborg.
Slottet blev en kunglig egendom 1794 och innan dess ägdes den av fyra adelsfamiljer.
Denna slottsanläggning är en av Europas främsta rokokomonument.
Slottet består av fyra palats och mitt bland dessa står en ryttarstaty.
Byggnaderna ligger runt en gård i korsning mellan fyra gator.
1983 byggdes en vacker park som privatpersoner investerat i.


Det fria Christiania
Ett av de mest populära ställena att besöka i Köpenhamn är Christiania. Christiania är en fristad lite utanför centrum. Det som gör just denna plats speciell är att det är en fristad. Samhället grundades 1971 och var då tillägnad åt personer med bl.a. alternativa livsstilar. De danska myndigheterna har många gånger försökt att stänga Christiania, dock har de ännu inte lyckats.
Christiania är, som ni kanske märkt, inte en vanlig stad. Varje individ tar ansvar för sig själv och sina handlingar. T.ex. Så bygger man sina egna hus här och där av har man ingen hyra. Många anser att denna stad är som ett slags andrum till skillnad från resten av storstaden.
För oss turister är Christiania en stor sevärdhet då man får ta del av Christianias livsstil och miljö. På grund av dess frihet skiljer den sig från resten av samhället. Detta är något som varje turist borde ta sig tid att uppleva.

Danmark (Felicia, Fia och Moa)

Vi började vår Danmarksresa med att besöka fristaden Christiania tillsammans med två danskar som gick på en skola i närheten. Vi  har skrivit en dikt som vi tillägnar till denna speciella plats:







Här är även lite bilder vi tog när vi cyklade runt

En glad Moa på sin cykel

Vi var och besökte slottet


Vi fick se Nyhavn som var mycket vackert.

De visade oss en känd kyrka

Här är Operahuset

Här är Fia när vi är och kollar på Operahuset på nära håll

Vi hann även med att kolla på en utställning...

..och en snabb fika..

 
..och lite shopping.





At lære at kommunikere med danskerne

København er en stor, smuk by med mange mange smukke kirker. At være den danske hovedstad, er det overraskende rent og fimpfri. Det er turist-venligt med sine kontraster mellem de typiske turistede Strøget og den indenlandske gader på Christianshavn. Også mellem de grønne og hovedstadsområdet ser klare forskelle. Det ville have været den perfekte by, hvis blot de kunne tale som du forstår. Vi kan have været en del af Danmark en gang i tidernes morgen, og vi kan leve dør om dør med København, men for os er det lyder som græsk til dansk.

cykling turister udflugt

en guddommelig åbenbaring i det danske

havfrue, hun var mindst stille og art, og sagde ikke meget
Hilsen fra Frida, Anna-Klara og Josefin

Allaktivitetshus

Röd och vit
Är färgerna för det land där vi var på visit
Cyklarna var fula
Men det var ingen som sula
Danskar och svenskar visade sig komma bra överens
Men utan efternamn kan man inte ha någon mejl-korrespondens
Orterna var stora
Och inte helt utan flora
Duvor fanns det gott om
Men inte så många som hade bråttom
På mackorna fanns det hommus
Men vi åt dem inte i ett allaktivitetshus
De talade ett främmande språk
Trots detta blev det inga bråk
Vår plan gick nästan i kras
När vi inte hittade någon vas
Men när vi fann vår stas
Blev livet ett kalas

Danskar och svenskar visade sig komma bra överens
Men utan efternamn kan man inte ha någon mejl-korrespondens
Annars kan vi ta det i augusti på deras svarsvisit
Om det ska vara så järnspikarnas svårt att dela med sig av denna kredit


Allaktivitetshus

tisdag 24 maj 2011

Köpenhamn – minut för minut

Klockan var 09.00 när vi anlände till Österport i Köpenhamn. Fulla av förväntan tittade vi nyfiket efter en glimt av danskarna. Så småningom började de anlända, en efter en. Vi blev indelade i våra grupper och gjorde ett första, ganska taffligt, försök att konversera. Vårt första intryck av den danska klassen var att de kändes lite bohemiska. Det var turbaner, rufsigt hår, avklippta jeans och cigaretter i mungiporna. 
De följde oss ner i en källargång där vi skulle hämta ut våra cyklar. För många av oss var själva cyklingen ett stort dilemma eftersom flera av oss är uppvuxna på landet och saknar erfarenheter av att cykla på trafikerade vägar.
Efter en turbulent cykeltur över kullersten kom vi fram till deras skola. En trevånings tegelbyggnad med basketkorgar och asfalt. Enligt oss, inget gentemot Petri!
Danskarna satte av, i ett rasande tempo, mot fristaden Christiania. En, för oss, udda plats som påminde mycket om en övergiven cirkus. Det kändes som en exotisk plats, en djungel mitt i staden.
Vi cyklade vidare in mot staden och hann på vägen se Köpenhamns opera skymta förbi. Språket var ständigt ett problem då flera av oss hade grova svårigheter att förstå vad danskarna sa. Vi log och nickade och hoppades att det skulle räcka.
Planeringen var inte den bästa och vi anlände till matplatsen två timmar innan vi skulle vara på plats. Efter mycket väntan och lite regn fick vi äntligen vår mat. Smörgås såklart! Denna fick vi avnjuta under en bro, medan vi frös så vi huttrade.
Danskarna hade ansträngt sig och spelade enbart svensk musik. Vi fick avnjuta både Abba och Basshunter.
På mindre än två timmar hann vi se flera av Köpenhamns sevärdheter; Nyhavn, Amelienborg, Marmorkirken och Bredgade-kvarteret. Som sagt var hade vi språksvårigheter och vi fick inte ut så mycket av den guidade turen som vi hade önskat.
Det blev ett tafatt avsked utan vare sig tårar eller kramar men förhoppningsvis blir det bättre nästa gång vi ses!  

Av: Johanna, Sofia F och Ann-Marie

Sevärda Amalienborg Slott

”Här är drottningen Margrethes palats”, sa Clara (en av våra danska guider) utan något vidare intresse. Medan Clara och Lasse gick vidare oberört stod vi häpnade kvar. Vi kollade på varandra med förbluffade blickar och undrade om detta verkligen kunde stämma. Vi har ju inte ens sett Sveriges kungahus. När vi hade insett att det faktiskt var sant blev vi genast intresserade av att veta lite mer. I och med att danskarna säkert har sett det flera gånger tyckte de inte att det var något värt att berätta så mycket om. Därför sökte vi själva upp information om detta pampiga slott.


Palatset, kallat Amalienborg Slott, är vinterresidens och hem för Drottning Margrethe med närmaste familj. När man befinner sig på torget omges man av fyra stora byggnader som byggdes i mitten av 1700-talet. Slottets area är enorma 4500 m², vilket gav ett pris på 221 danska miljoner. Det hade inte varit någon fara om slottets alla personer skulle ha fått en plötslig nöd att gå på toa, då det finns hela 22 toaletter att välja på. Slottet rymmer en del noggranna detaljer med modern konst och design, exempelvis de färgstarka kulörerna i takmålningen som är målad av Eske Kath. Om du vill uppleva det här med egna ögon är detta möjligt med ett inträde på 40 kr.

Något som vi la extra märke till var de marscherande vakterna med deras höga mössor kring området. Vi trodde att sådana vakter bara fanns i England och möjligtvis i sagor. Vad vi har hört ska dessa kungliga vakter stå blickstilla vad man än gör eller säger. Men vi kom att upptäcka att vissa kikade över axeln på något, vilket kanske bevisar att de inte är så strikta som det sägs. Tyvärr var vi inte på plats klockan 12 för att se det kungliga vaktombytet, som äger rum varje dag vid detta klockslag på borggården. Om man ser vakterna bära röda uniformer är det ett tecken på ett speciellt kungligt firande, så som födelsedag och bröllop.


Vi är glada för att den här utfärden med danskarna har hjälpt oss att få upp ögonen för fantastiska Amalienborg Slott, något vi antagligen kommer återvända till i framtiden!

Text skriven av: Alessandra Mastio, Christine Nilsson och Ilsa Watson S1C

København

Vi kom till Köpenhamn
cyklar vi hyrde
vi fångades i danskarnas famn
och genom stan vi yrde 
väl framme vid deras skola
insåg vi att de var riktigt coola!

Christiania var för oss alla något nytt
Något som vi inte gärna utbytt
Att vi inte tog några foton de checkade
För att det var en spliff de meckade

Till operan vi sedan for
Den var ganska stor
Hungriga vi blev
In på netto vi klev

På gräset vi satt
Och fick nästan fnatt
Efter allt tjat                                                      
Fick vi god mat!

Vi fortsatte vår tur
och blev jagade av en tjur
Sen åkte vi till det danska slott
Vilket var väldigt flott
Vi var vi kyrkan, den ryska
Alltså inte den tyska!

Adjö vi sedan sade
Och danskarna försvann i en parade


No camera, No photos!


V
i leder våra cyklar längst en gata i Köpenhamns inre. Till vänster om oss finns en stor lada där dörren står öppen. Vi kikar in…
Aldrig förr har vi sett knark, och vi trodde aldrig att vi skulle se det i så stora mängder som vi gjorde då. Vi såg en hel lada med cannabisplantor. Inte nog med det, i huset över gatan så satt flera män som kvinnor och rullade drogen i jointar i olika storlekar.

Cristiania har tagits upp ett flertal gången bland diskussioner om droger, både bland oss och våra vänner, men även hos politikerna. Cristiania är en fristad i centrala Köpenhamn.

Efter själva upplevelsen kring Cristiania, vet vi nu att det inte bara är drogerna som är det ”intressanta” kring fristaden. Då vi gick på turen gick man inte miste om att se alla hus som de själv byggt i området. Fåtal av husen ser ut som en bod som man kan förvara verktyg i.
Det som går att påpeka är att våra bodar är i lyxformat jämfört med deras små ”lyor”.
Det går inte att komma ifrån att relativt många hus i Cristiania också har ett väldigt fräckt format och en mysig design, då väggarna är sneda eller att fönstren också är lutande.

Vi kan tänka oss att det är en ganska tuff barndom för ungdomarna i kvarteret. Men samtidigt så är bara vi väldigt ovana att se folk som har det så dåligt ställt. Vi har bara fått skrapa på ytan, vi har förmodligen inte fått ta del av vad som verkligen finns där.

Redan innan vi gått in i fristaden blev vi varnade att vi inte fick ta några som helst fotografier inne i Cristiania. De som odlade och langade knark ville inte bli uthängda.
När vi väl traskar in så möter vi ett stort plakat där en kamera är brinnandes, med texten under: No camera, no photos!
Vi tar genast ett stadigt tag om våra mobiler och trycker de längre ned i byxfickan.
Då vi går vidare möter vi säkerligen två dussin av sådana plakat och målningar på väggarna.

Detta var en upplevelse som vi säkerligen inte kommer att glömma. En guidad tur i det omtalade Cristiania är någonting man kan bära med sig, och tala om flera år efter.



Marcus Anstrin, Victor Arvidsson och Linnea Christensson